Ekologisk mat är A och O för Ulla
Jag har nöjet att få prata med Ulla Robertsson, Näringsmedicinsk Tidskrifts grundare och chefredaktör i tjugofem år fram tills nu i år. Tidningen har bytt namn till Funktionsmedicinsk tidskrift och kan prenumereras eller lånas på ett biblioteket i din närhet. För alla som är intresserade eller jobbar med kropp och själ med vetenskap och evidens som ledord, ett måste!
Det är en solig novemberförmiddag i Göteborg när jag ringer Ulla. Hon har varit på sin dagliga morgon-powerwalk och är energin sprutar ur luren hela vägen hit till Vimmerby där jag sitter. Jag vet att vi har många gemensamma intressen, men jag är ändå lite spänd i och med att jag ska intervjua en erfaren journalist och chefredaktör.
Jag frågar hur det kommer sig att Ulla har haft ett sånt starkt intresse för hälsa. Det har hon haft hela sitt liv förklarar hon. Ulla berättar från sin uppväxt utanför Borås.
Ulla berättar från sin uppväxt utanför Borås.
Det var en riktig ”Bullerbyuppväxt”. Jag växte upp i naturen, jag klättrade i träd och vi var ute hela dagarna. Det gav mig en slags klokskap. Jag hade också migrän. Min mamma tog med mig till den välkände homeopaten Levin, det gjorde starkt intryck på mig. Men även hur min kompis pappa var homeopat och det tyckte jag var spännande.
På folkhögskolan skrev hon en uppsats om hur vi ska leva i samklang med naturen, ” Vi kan inte stoppa farliga kemikalier i oss”, hade den som titel. Inspirerad av hur Björn Gillberg tvättade skjortor med den tidens gräddpulver, Prädd.
Sedan efter att ha träffat sin man, flyttat till Göteborg, utbildat sig och fått barn hittade hon en nystartad ekologisk mataffär i Göteborg som hon även jobbat för ideellt. På detta vis har hon kunnat säkerställa att allt hon äter dagligdags är ekologiskt. Mer om den märkningen framöver.
Ulla var journalist och skrev för bla Aftonbladet och Göteborgs Posten. Det var flera viktiga artiklar som de om amalgamförgiftning och om Antroposofernas arbete i Sverige. De har ju haft en stor betydelse för det giftfria odlandet och uppfödandet av djur. Även Ulla var drabbad av amalgamförgiftning och kunde sanera sig och tillfriskna. På det viset kommer vi in på vårt andra gemensamma område, oxalater.
Testerna hos min funktionsmedicinska läkare visade att jag hade höga nivåer av oxalater.
Carnivore kallade en del zero carb förr. Det är en helt igenom animalisk kost med intag av kött, ägg, fisk och skaldjur samt även mejerier om man tål det. En del lägger till kryddor och kaffe. Men man kan även äta ”predominantly carnivore”. Då äter man till 70- 99 % animalier och vissa utvalda grönsaker.
Från att ha ätit en väldigt ”nyttig”, såklart alltid ekologisk kost med en stor mängd oxalater, svängde Ulla om till carnivore.
En kravmärkt bit kött är inte en klimatbov. Tvärtom, regenerativ odling och uppfödning göder våra undermåliga jordar.
”Nu blir det mest kött!
”Jag var den som drack gröna drinkar med spenat. Jag drack ett glas rödbetssaft varje dag för att öka NO , nitraterna i kroppen. Det är ju så nyttigt!, säger Ulla med ett litet leende på tonen. Det blev en chock att lära mig om oxalater. Min första tanke var, ”Vad ska jag äta nu!” ”Jag som glutenintolerant åt väldigt ofta nötter och mandlar istället. Men även bovetebrödet, (bovete är ett glutenfritt pseudospannmål med hög oxalsyrahalt, min anteckning), var ett vanlig livsmedel.”
Vi pratar vidare om olika oxalsyrehaltiga livsmedel eftersom jag Petra, studerat det i några år nu och levt medium till "low oxalate diet" sen två och ett halvt år. Innan dess ville jag bara undersöka de olika studier jag kunde hitta om det här. Just gurkmeja dvs den gula roten och dess pulver är galet högt i oxalsyra. När jag nämner det säger Ulla att hon ätit själva roten dagligdags. Jag har själv använt mej av gurkmeja på olika vis när jag experimenterade med den gyllene mjölken. Det vore bra om man visste att extraktet ur gurkmeja, curcumin är antiinflammatoriskt och inte innehåller oxalsyra. Tänk så mycket smärta och sjukdom vi skulle kunna förhindra då! För visst vill vi använda antiinflammatoriska substanser ur naturens apotek. Det vore synd att skippa curcumins antiinflammatoriska egenskaper för att man inte vet skillnaden på gurkmeja - själva roten och curcumin - en substans man extraherat ur roten.
”Många mår bra av att äta en allsidig kost”
Säger Ulla apropå hur hennes man och barnbarn äter. ”Alla behöver absolut inte äta carnivore, men att vi behöver animalier. Det är jag övertygad om.” Jag håller såklart med. Vi pratar om hur trendkänsligt Sverige är och att människor i allmänhet behöver veta att det inte är grönsaker som är mer näringstäta än kött utan tvärtom. Det är nästan lite bedrägeri att visa upp hur mycket vitaminer och mineraler en dåligt odlad, inte ekologisk apelsin innehåller när man jämför det med samma vikt i animalier.
”Min funktionsmedicinare skickade en länk med uppgifter på hur näringstätt kött är efter att vi gjort OAT testet från Great Plains i somras.” ”Jag undrar om mina magproblem kom ifrån att jag åt så ”nyttigt”, dvs för mycket oxalater!, säger Ulla eftertänksamt. Jag, Petra, som ju haft en hel del sjukdomar och märkt en klar förbättring sen jag började med arbetet att avgifta från oxalater på ett långsamt och utprovat vis, kan bara hålla med om dessa misstankar.
Ulla körde först Hardcore Carnivore i en månad.
”Jag åt bara kött, stekte i talg och drack vatten.” Första två veckorna var sisådär. Sen mådde jag bar toppen och kände mej så klar i hjärnan.”
Ett mycket vanligt förlopp, min anmärkning, för de som kan avgifta bra och inte träffas av svåra bakslag för att de avgiftar oxalater för fort.
”Nu äter jag även ägg, lite smör och grädde. En daglig avokado har jag lagt till för att jag kände att jag behövde de fetterna. (Min anmärkning; Hass avokado har mindre mängd oxalsyra.) Sen blir det så tråkigt med bara kött. Om min man äter kokt ris kan jag lägga till en sked av det tex.” Ulla berättar;” Jag äter bara två gånger om dagen nu sen jag blivit van carnivore. Sen äter jag gärna högrevsfärs från min leverantör som maler det färsk åt mig i butiken. Och då kan den vara rå”. Det smakar underbart!”
Vi skulle kunna prata vidare länge till om hur Ulla lagt upp det så att hon kan köpa ekologiskt kött av Kaprifolkött som säljs i butiken i Tynnered och alla bra råd av egen erfarenhet som hon har samlat på sig genom åren. En pärla av mitt inspirerande samtal med Ulla, är när Ulla beskriver hur hon önskar att vi i allmänhet, ska laga mer mat från grunden.
”Skräpmat ger skräptankar, särskilt om det innehåller socker. ”
Jag berättar om hur svårt det är att hitta ekologiskt på restaurang här i Småland. Hur livet med man och barn gör att man vill vara smidig och social men inte göra avkall på hur man mår genom att äta icke-ekologiskt eller rentav kyckling etc som importerats från Asien. Ulla tipsar om hur jag ska kunna lägga upp det. ”Skippa thai eller kinesen! - om de inte har kravmärkning!”
Med Krav-märkningen vet jag att kontroller genomförs och att jag kan lita på att reglerna följs, för hur djuren har det.
Sen vill jag såklart veta mer om de olika ekologiska märkningarna som Ulla är en expert på. Hon har regelboken framme och kan berätta om skillnaden mellan ”Krav-märkningen och den nästan lika bra, när det gäller växtodling, ”europeiska lövet”- märkningen. Den är inte alls lika sträng när det gäller djurhållningen och det säger Ulla, är A och O när det gäller djurens mående och i slutändan, vårt eget. Med Krav-märkningen vet jag att kontroller genomförs och att jag kan lita på att reglerna följs, för hur djuren har det.
Vi diskuterar den nästan utdöda märkningen biodynamiskt som kommer från Rudolf Steiner och Antroposoferna. Det blir automatiskt att det är säsongsbetonat och lokala grönsaker och djur man äter, när man äter biodynamiskt. Vi pratar om att det inte är mycket som Järna och Saltå kvarn har kvar längre med den märkningen och kvaliteten tyvärr.
Vi pratar vidare om tidningen och dess fortsatta innehåll. Nästa upplaga, nummer 1 2020 kommer ut kort före jul, är glädjande nog ett temanummer om oxalsyra. Nu har ju Ulla lämnat över tidningen i trygga händer, så det arbetet fortsätter utan Ulla. I dagsläget är det alla andra järn på hennes lyra som tar Ullas vakna tid. Hon låter oförskämt glad och pigg på ett sånt där mysigt Göteborgssätt, om ni vet vad jag menar?
Tacksam för att få ta del av Ullas hälsoresa med allt från homeopati, amalgam-utrensing, ekologisk kost, engagerat ansvar i butiken ”Kooperativ Handel Fram”, glutenfri mat, gröna drinkar och nu "lågoxalat" kost med predominantly carnivore avslutar vi samtalet.
Nu ska jag åka till Glada Grisar och köpa det jag beställt. Imorgon blir det hormonkurs i Växjö hos Vulverine. Det känns roligt.
Jag fick en fråga på facebook i Carnivoregruppen om skillnaden mellan gurkmeja och curcumin.
Jo gurkmeja är roten. I den finns olika substanser som man kan extrahera. Den av dem är ämnet som man forskat på. Det heter curcumin. Många av studierna är på celler i en petriskål och curcumin. Så det är inte helt fastställt hur mykcet curcumin verkligen är antiinflammatoriskt. En del av dens verkan på tarmen verkar vara att den retar den så att försvaret = immunförsvaret höjs. Det är inte det bästa i alla immunlägen. Men för många ger det mindre värk och inflammationer.
Själva roten däremot ökar i princip alltid inflammationerna i och med att den innehåller extremt höga mängder oxalsyra. Oxalsyra är giftigt för mitokondrierna och skadar tarmen i större mängder. Oxalater orsakar oxidativ stress och sänker mängden av glutathion, en av kroppens viktigaste antioxidanter.
Referenser:
Journal of Evolution and Health Volume 2 Issue 3 Special Issue of the Ancestral Health Article 4 Symposium 2017, 5-13-2018
Lost Seasonality and Overconsumption of Plants: Risking Oxalate Toxicity, Sally K . Norton, My Food Matters, LLC, sally@sallyknorton.com
Susan Owens, forskare pa sulfation och oxalater med egen publicerad forskning på autism och oxalater. Ägare av gruppen "Trying low oxalates" pa Facebook och Yahoo.
The VP Foundation at: http:// thevpfoundation.org
The Autism Oxalate Project at the Autism Research Institute at: http://lowoxalate.info/research.html.
